FRÅGOR OCH SVAR – TILLSYN MOT PENNINGTVÄTT OCH FINANSIERING AV TERRORISM
Vad innebär det att någon enligt 4 kap 5 §, länsstyrelsernas allmänna föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism utövar ett bestämmande inflytande över en kund?
Svar: Av Prop. 2008/09:70, Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet, sidan 184, framgår att en fysisk person har ett bestämmande inflytande över en kund, som är en juridisk person, om den fysiska personen ytterst, direkt eller indirekt, innehar minst 25 % plus en aktie eller rösträttsandel i den juridiska personen, eller på annat sätt kontrollerar förvaltningen av den juridiska personen. Det sistnämnda avser exempelvis fall där en fysisk person har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i en juridisk persons styrelse eller motsvarande förvaltningsorgan, t.ex. genom ett aktieägaravtal.
Vad innebär ordet uppdragsavtal i 4 kap 7 §, länsstyrelsernas allmänna föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism
Svar: Det innebär att en verksamhetsutövare genom avtal låter någon annan utföra ett uppdrag åt verksamhetsutövaren, exempelvis utför en tjänst eller säljer en vara åt verksamhetsutövaren. Vid dessa tillfällen har verksamhetsutövaren fortfarande ansvaret för att kontroll av kunden genomförs eftersom verksamhetsutövaren skulle ha utfört denna kontroll i enlighet med bestämmelserna i penningtvättslagen.
Vad är innebörden av att en verksamhetsutövare behöver ha kännedom om sina kunder?
Svar: En verksamhetsutövare behöver utföra kontroll av sina kunders identitet. Omfattningen av åtgärderna ska enligt 2 kap 1 § penningtvättslagen anpassas efter risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Kontrollen kan bland annat innebära att verksamhetsutövaren kontrollerar identitetshandlingar eller registerutdrag. När det gäller företagskunder ska verksamhetsutövaren kontrollera identiteten på den som företräder kunden samt kontrollera om den personen verkligen har rätt att företräda kunden.
Vilka krav som länsstyrelserna ställer på utförandet av kontroll av kunder framgår av länsstyrelsernas allmänna föreskrifter om åtgärder mot penning-tvätt och finansiering av terrorism.
När anses risken för penningtvätt vara hög?
Svar: Risken för penningtvätt förutsätts bland annat vara hög om en verksamhetsutövare sköter kontakten med en kund på distans och om en kund är en person i politiskt utsatt ställning som bor utomlands. Vem som anses vara en person i politiskt utsatt ställning framgår av 6 kap. 4 -7 §§ länsstyrelsernas allmänna föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
Vid bedömningen av om risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism är hög ska särskild uppmärksamhet riktas mot de risker som kan uppstå när det gäller produkter eller transaktioner som skulle kunna underlätta ano-nymitet, exempelvis Internetbetalningar.
Hur länge ska handlingar rörande kundkännedom bevaras?
Svar: Enligt 2 kap 13 § penningtvättslagen ska verksamhetsutövare bevara handlingar och uppgifter om åtgärder som har vidtagits för att uppnå kundkännedom i minst fem år. Denna tid ska räknas från det tillfället då åtgär-derna utfördes. Om en affärsförbindelse har etablerats ska denna tid räknas från tillfället då affärsförbindelsen upphörde.
Hur länge ska dokumentation rörande granskning av misstänkta transaktioner sparas?
Svar: Av 3 kap 1 § 1 stycket penningtvättslagen framgår att en verksamhetsutövare ska granska misstänka transaktioner.
Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götalands län rekommenderar att verksamhetsutövare sparar dokumentation rörande granskning av misstänkta transaktioner i tre år, vilket är i enlighet med gallringsbestäm-melserna som återfinns i 4 kap 6 § penningtvättslagen.
Vad utgör kontant betalning?
Svar: Det är kontanter i form av sedlar och mynt som i dagsläget utgör kon-tant betalning enligt penningtvättslagen. Därmed utgör betalning med postväxlar, checkar och konto- eller kreditkort inte kontant betalning i detta hänseende.
Kan en verksamhetsutövare undvika registreringsskyldighet till Bolagsverkets penningtvättsregister om verksamhetsut-övaren inte tar emot kontant betalning?
Svar: Verksamhetsutövaren är i dessa fall inte skyldig att anmäla sin verksamhet till Bolagsverkets penningtvättsregister, så länge han eller hon inte bedriver någon annan registreringspliktig verksamhet enligt penning-tvättslagen.
Finns det några situationer när ej auktoriserade eller godkända revisorer inte behöver anmäla sig till Bolagsverket?
Svar: Av 1 kap 2 § 10 och 11 p penningtvättslagen framgår att yrkesmässig verksamhet som avser bokföringstjänster eller revisionstjänster, förutom verksamhet som auktoriserad eller godkänd revisor eller registrerat revisionsbolag ska anmäla sig till Bolagsverket. Enligt penningtvättslagen finns det inte några undantag då dessa verksamhetsutövare inte behöver anmäla sig till Bolagsverkets penningtvättsregister.
När kan verksamhetsutövare använda sig av utomstående för att uppnå kundkännedom?
Svar: Av 2 kap 3 § 3 stycket penningtvättslagen framgår att verksamhetsutövare får förlita sig på åtgärder som har utförts av en utomstående som an-ges i 2 kap 4 § samma lag för att uppnå grundläggande kundkännedom, om verksamhetsutövaren på begäran, och utan dröjsmål, kan få del av de uppgifter om kunden som den utomstående har inhämtat.
Om den utomstående som verksamhetsutövaren vill förlita sig på finns uppräknad i 2 kap 4 § penningtvättslagen och kraven i föregående stycke är uppfyllda, så finns det möjlighet att förlita sig på utomstående part. Länsstyrelsernas allmänna föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism stadgar möjligheten i 4 kap 6 § att i vissa fall överlåta kundkännedom till annan.
4 kap 6 § länsstyrelsernas föreskrifter hänvisar till lagens stadganden ovan samt till 13 kap 1 § i länsstyrelsernas föreskrifter. I 13 kap 1 § konkretiseras vilka länder utanför EES som har motsvarande regelverk. Det innebär att det går bra att förlita sig på en utomstående part i dessa länder på samma sätt som inom EES.