Här hittar du vanliga frågor och svar på dem. Vi har delat in frågorna i följande kategorier:
Vad är integration?
Integration är både ett mål och en - eller flera - processer. För individen är integrationen ett livsprojekt som är beroende av hans eller hennes egna mål, syften och förutsättningar. Integration betyder också att förena skilda delar till en större helhet. Den som bosätter sig i ett nytt land, måste få möjlighet att ingå i en ny gemenskap utan att göra våld på sin kulturella och etniska identitet. Integration är en ständigt pågående, ömsesidig process. Samhället kan stödja individen genom att föra en politik som underlättar för honom eller henne att förverkliga sina mål i livet.
Läs mer om begreppet på webbplatsen Sverige mot rasism.
Vad är integrationspolitikens mål?
- Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla, oavsett etnisk och kulturell bakgrund.
- En samhällsgemenskap med samhällets mångfald som grund.
- En samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt för olikheter inom de gränser som följer av samhällets grundläggande demokratiska värderingar och som alla oavsett bakgrund, ska vara delaktiga i och medansvariga för.
Varför är integration/integrationspolitiken så viktig?
Sverige är idag ett land präglat av etnisk och kulturell mångfald. Denna mångfald utgör en kraft i utvecklingen av vårt samhälle. Arbetet för integration handlar om att frigöra och ta tillvara på den kraften.
Målen är att öka toleransen och respekten mellan olika etniska grupper i det mångkulturella samhälle som Sverige är idag. Att ge kraft att motverka utanförskap och en marginalisering som sammanfaller med etniska gränser. Alla individer ska ha samma förutsättningar för egen försörjning och delaktighet i samhället. Individens rätt och lika värde innehåller även rätten att vara olik. Samhället bör därför underlätta för individen att integrera gamla och nya livsmönster och livsstilar på det sätt hon själv önskar.
Vad är strukturell diskriminering?
Diskriminering har oftast har sin grund i fördomar och stereotyper. Medan fördomar ses som attityder och stereotyper som förenklade föreställningar av omvärlden och självbilden, utgör diskriminering en handling. Forskning har visat att diskriminering inte bara görs av individer, utan också kan ligga inbäddad i sätten som samhällets institutioner, organisationer och företag fungerar. Det betecknas som institutionell/strukturell diskriminering.
Till exempel kan en arbetsgivare annonserar en ledig tjänst där tidigare arbetserfarenhet inom området efterfrågas och särskilda akademiska meriter är nödvändiga. Dessa kriterier är i sig inte diskriminerande eftersom det oftast riktas till alla individer oavsett färg, kön, etnicitet, sexuell läggning eller religionstillhörighet.
Men när en viss grupp, på grund av negativa särbehandlingar, inte har haft tillgång till arbetsmöjligheter, arbetserfarenhet eller förutsättningar för en vidare utbildning, och därmed inte uppfyller de kriterier som tjänsten kräver, betyder detta att ett sådant krav får diskriminerande konsekvenser. Diskriminering kan vara en del av de formella och informella rutiner som gäller.
Personer inom organisationerna och myndigheterna behöver därmed inte medvetet diskriminera vissa grupper, utan arbetsorganisation och struktur kan underbygga diskriminerande handlingar mot vissa grupper i samhället.
Vem är invandrare?
Enligt den arbetsgrupp som har sett över användningen av begreppet invandrare i lagar och förordningar och i myndigheters verksamhet (Ds 1999:48 och 2000:43) bör begreppet invandrare användas endast när det gäller människor som själva har invandrat, dvs. flyttat till Sverige från ett annat land och folkbokförts här. Personer med utländsk bakgrund avser såväl utrikes födda personer som själva har invandrat som personer födda i Sverige med minst en utrikes född förälder. (ur regeringens skrivelse 2001/02:129 Integrationspolitik för 2000-talet)
Vad är skillnaden mellan en flykting och en invandrare?
Som flykting har man fått uppehållstillstånd i Sverige för att man har ett behov av skydd. Invandrare omfattar alla personer som är bosatta i Sverige och som är födda i ett annat land, t.ex. adoptivbarn, arbetskraftsinvandrare och anhöriga till flyktingar bosatta i Sverige.
I många dokument skriver ni om nyanlända. Vem räknas som nyanländ invandrare?
En person räknas som nyanländ under sin första tid i Sverige, dvs. personen är född utomlands och har varit bosatt och folkbokförd i Sverige i upp till två år.
Vad ingår i introduktion för nyanlända?
Varje kommun är ansvarig för introduktion av nyanlända i sin kommun. Därför skiljer sig introduktionen åt mellan olika kommuner. Kommunernas mål för introduktionen utgår från de nationella målen.
Varje kommun och myndighet bryter ner och formulerar sina mål utifrån dessa övergripande mål för introduktionen och gör egna uppföljningar och utvärderingar.
Hur lång är introduktionen?
Introduktionen omfattar vanligtvis de två första åren som personen är bosatt i Sverige. Eftersom introduktionen är anpassad efter varje persons bakgrund, behov och förutsättning är introduktionsperioden olika lång för olika personer.
Vem har rätt till introduktion i Sverige?
Alla personer som flyttar till Sverige och har fått uppehållstillstånd som flykting eller av flyktingliknande skäl har rätt att få introduktion.
Får alla nyanlända introduktion?
Nej, inte som det ser ut idag. Alla personer som flyttar till Sverige och har fått uppehållstillstånd som flykting eller av flyktingliknande skäl har rätt att få introduktion. Flera av landets kommuner erbjuder introduktion även till övriga nyanlända invandrare som är i behov av introduktionsinsatser. Migrationsverket betalar ut ersättningar till kommuner och landsting enligt förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. Läs mer om ersättning.
Vem betalar introduktionen?
Kommunerna får ett statligt bidrag för de personer som bosätter sig i kommunen och som omfattas av den statliga ersättningsförordningen för flyktingmottagande m.m. (1990:927) För den som inte omfattas av ersättningsförordningen betalar staten endast för svenskundervisningen. Kommunen är nämligen skyldig att erbjuda gratis svenskundervisning för alla som är i behov av det. Övriga introduktionsinsatser sker med olika kommunala medel, medel från AF och diverse projektmedel från t.ex. EU.
Vem har ansvaret för introduktionen?
Individen ansvarar själv för sin introduktion och kommunen ansvarar för att personen får det stöd som behövs för introduktionen. De nationella målen för introduktionen ska ligga till grund för detta arbete.
Vilka riktlinjer och styrdokument finns för introduktionen?
Främst ligger fyra dokument till grund för introduktionsarbetet.
- Propositionen 1997/98:16, Sverige, framtiden och mångfalden anger de integrationspolitiska målen och synsättet och är ett övergripande styrdokument.
- Förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m.
- Lagen (1992:1016) om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar m.fl
- De nationella målen för introduktionen.
Vilka krav kan Migrationsverket ställa på kommunerna m.fl.?
För att ha rätt till schablonersättning måste kommunerna ha skriftliga introduktionsplaner för flyktingar. Detta krävs enligt förordning 1990:927 §11.
Vilka krav kan nyanlända invandrare ställa på sin kommun/stad?
De krav man kan ställa är att kommunen erbjuder svenskundervisning och introduktionsinsatser som är anpassade efter individuella behov så att förutsättningarna för en snabb etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet blir gynnsamma.
Vilka krav kan staten och kommunerna ställa på nyanlända invandrare?
Nyanlända invandrare omfattas av samma medborgliga rättigheter och skyldigheter som vilken kommuninvånare som helst. Personen är själv ansvarig och bärare av sin egen introduktion. I den individuella introduktionsplanen anges det som personen förbinder sig att genomföra under introduktionsperioden.
Kan jag hjälpa till med att introducera nyanlända invandrare?
Ja. Det är viktigt med personer som bryr sig och vill hjälpa till. Du kan vända dig till kommunens flyktingmottagning eller integrationsenhet om du vill veta hur du kan hjälpa till. Frivilliga organisationer brukar också ordna t.ex. guide-, fadder- eller mentorsverksamhet.
Hur fungerar introduktionen i min kommun?
Vissa kommuner har på sin hemsida särskilt presenterat vilka introduktionsmöjlligheter som erbjuds nyanlända.
Du kan även kontakta kommunen direkt, se telefonkatalogen under flyktingmottagning/invandrarmottagning eller dylikt. På webbplatsen skl.se hittar du Sveriges alla kommuner.
Vilken information får nyanlända om Sverige?
I kommunens introduktionsverksamhet förmedlas kunskap om samhällets grundläggande demokratiska värderingar, människors lika rättigheter, skyldigeter och möjligheter, kunskaper om svenska samhällsförhållanden i övrigt och om svenskt arbetsliv. Synen på barn och föräldrarollen samt jämställdhet mellan könen är centrala frågor i samhällsinformationen.
Flera myndigheter och organisationer ger eller planerar att ge information om sitt verksamhetsområde på sina hemsidor. Viss informationen finns tillgänglig på olika språk. Enligt integrationspolitiken ska varje myndighet inom sitt ansvarsområde se till att information når alla invånare, även dem som inte kan svenska.
Föreningar som är grundade på etnisk grund ger också mycket information till sina medlemmar och till nyanlända.
Vad menas med arbetsplatsförlagd introduktion?
Arbetsplatsförlagd introduktion innebär att personen genomför sin introduktion på en arbetsplats med handledning av en mentor. Arbetsplatsen väljs utifrån den enskildes förutsättningar och tidigare yrkeserfarenheter.
Svenskundervisningen kan ske antingen på arbetsplatsen eller hos en utbildningsanordnare, men svenskinlärningen är till största delen kopplad till arbetsplatsen för att personen ifråga ska ha större förutsättningar att lära sig det ordförråd som krävs i yrket. Introduktionen ska leda till egen försörjning. Den arbetsplatsförlagda introduktionen ska därför syfta till att den enskilde erbjuds anställning, antingen på den arbetsplats introduktionen genomförs eller på annan arbetsplats.
Hur blir jag invandrar-/ flyktingguide?
Vissa kommuner har ett system med flyktingguider/mentorer. Hör gärna med din kommun eller frivilligorganisationer på orten. Att vara stödperson kan ha olika namn, vänfamilj, fadder, guide, mentor, för att nämna några.
Vad är validering av kunskaper?
Regeringen ger följande definition av begreppet validering:
”Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats
"Validering bör bli aktuell främst i tre sammanhang:
- som ett led i en pågående utbildning i syfte att klarlägga kunskapsnivån, anpassa innehållet i och/eller förkorta studietiden för den enskilde,
- i anslutning till vägledning för att definiera utgångsnivå för vidare studier samt
- för att dokumentera faktiska kunskaper och färdigheter inför ansökan om anställning eller i samband med personalutveckling på arbetsplatsen."
(ur Ds 2003:23 "Validering m.m. - fortsatt utveckling av vuxnas lärande").
Vad är yrkeskomplettering?
Om den utländska yrkesutbildningen inte uppfyller de krav som ställs från arbetsgivare och/eller branschorganisationerna för att personen ska kunna utöva sitt yrke i Sverige hänvisas man till en kompletterande yrkesutbildning för att den utländska utbildningen ska vara gångbar på den svenska arbetsmarknaden.
Yrkesutbildningar genomförs ofta på beställning av arbetsförmedlingen antingen vid den kommunala vuxenutbildningen eller vid en högskola beroende på vilken typ av yrkesutbildning som det handlar om.
Vänd dig till arbetsförmedlingen för att få din yrkesutbildning värderad och för att få yrkeskomplettering.
Vad får man lära sig på svenskundervisningen för invandrare?
Detta kan du läsa om i kursplanen för svenskundervisningen för invandrare. Du hittar den på Skolverkets webbplats. Du kan också vända dig till kommunens ansvariga för svenskinlärning.
Vad är introduktionsersättning?
Det är en ersättning som kommunerna, i stället för försörjningsstöd (socialbidrag) enligt socialtjänstlagen, har möjlighet att betala ut till flyktingar och andra som omfattas av det kommunala flyktingmottagandet under den tid de genomgår ett introduktionsprogram. Introduktionsersättningen är skattefri. Alla kommuner har dock inte introduktionsersättning.
Vilken lag reglerar introduktionsersättningen?
Lagen (1992:1068) om introduktionsersättning.
Har alla invandrare rätt till introduktionsersättning?
Nej. Kommunen bestämmer vilka som har rätt till introduktionsersättning i sin kommun. I regel har endast nyanlända personer som kommunen får särskilt statsbidrag för möjlighet till introduktion. I ersättningsförordningen SFS 1990:927 får du mer information om detta. I några kommuner får alla nyanlända invandrare introduktionsersättning under introduktion oavsett om kommunen får statsbidrag eller inte för personerna.
Hur stor är introduktionsersättningen?
Kommunerna bestämmer själva introduktionsersättningens storlek och utformning. Introduktionsersättningen ska vara högre än kommunens norm för försörjningsstöd
Kan man överklaga kommunens beslut om ersättningens storlek?
Nej, kommunens beslut om introduktionsersättningens storlek kan inte överklagas.
Vad händer om personen inte följer introduktionsplanen?
Kommunen kan besluta att introduktionsersättningen inte ska betalas ut under en viss tid eller att ersättningen helt ska dras in. Ett sådant beslut kan överklagas.
Vilka kommuner har en överenskommelse om flyktingmottagning?
Se aktuell mottagningsstatistik på Migrationsverkets webbplats www.migrationsverket.se.
Vilka rättigheter har utländska medborgare med uppehållstillstånd i Sverige?
Utländska medborgare med uppehållstillstånd i Sverige har i stort sett samma rättigheter (och skyldigheter) som svenska medborgare. Ett av de viktigaste undantagen är rösträtten, bara svenska medborgare har rätt att rösta i riksdagsvalet. Däremot kan utländska medborgare få rösta i kommunala val. Då måste de uppfylla vissa villkor. Den som har rösträtt är också valbar. (ur regeringens skrivelse 2001/02:129)
Se också Migrationsverkets webbplats.
Var får jag information om medborgarskap?
På Migrationsverkets webbplats.
Hur söker jag asyl eller uppehållstillstånd i Sverige?
Information om asyl och uppehållstillstånd hittar du på Migrationsverkets webbplats.
Vart vänder man sig om man blir diskriminerad?
- Diskrimineringsombudsmannen (DO) - www.do.se
- Antidiskrimineringsbyråer
- Fackförbunden